Kursen vänder sig till dig som är anställd som lärare och har en behörighetsgivande lärarexamen utan att vara ämnesbehörig. Se mer information på Skolverkets hemsida.
I kursen diskuteras teoretiska ramverk och modeller för lärande inom fysik. Diskussioner sker också kring skillnaden av hur ord och uttryck används i fysiken och i människors vardag samt vikten av att i undervisningen göra denna skillnad tydlig för eleverna. För att ytterligare arbeta med begreppsförståelse och visa fysikens relevans i vardagslivet kommer deltagarna bland annat arbeta med "kontextrika problem”. Detta ska uppmuntra till metakognition om fysikens roll i vardagslivet.
IKT integreras också i undervisningen för bland annat kommunikation och informationssökning och som verktyg för distansundervisning. Vidare behandlas också utmaningarna med att använda IKT i undervisningen.
Kursen ger exempel på hur man kan arbeta med miljöer utanför skolan, bl.a. genom studiebesök. Deltagarna får även under sin utbildning möjlighet att diskutera och reflektera över fysikens roll utifrån etiska, filosofiska och religiösa frågor.
Olika former för bedömning av elevredovisningar tas i beaktande genom deltagarens egna redovisningar i kursen. Detta ger deltagarna möjligheter att utveckla sin kompetens när det gäller både formativ och summativ bedömning samt stärka elevens delaktighet i sin kunskapsutveckling.
I den avslutande delen av kursen genomför deltagarna ett fördjupande projektarbete. I samband med projektarbetet diskuteras också olika former av bedömning av elevers kunskaper och betygssättning av olika moment mellan deltagarna i linje med det kollegiala lärandet i utbildning och yrkeslivet.
I varje moment av kursen ingår diskussioner om hur man möter elever och skapar relationer utifrån elevernas särskilda behov. Fokus på deltagaren som lärare ingår också löpande i kursen i form av diskussioner om rapportskrivning, skrivhandledning och källkritisk granskning av information och argument i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, astronomi och naturvetenskap i stort.
Kursen består av 12 delkurser:
Delkurs 1. Kraft och rörelse (7,5 hp)
Delkurs 2. Elektricitet och magnetism (7,5 hp)
Delkurs 3. Vågor och svängningar (7,5 hp)
Delkurs 4. Modern fysik och fysikens världsbild (7,5 hp)
Delkurs 5. Astronomi och liv i universum (7,5 hp)
Delkurs 6. Fysik i natur och samhälle (7,5 hp)
Delkurs 7. Grundläggande kvantmekanik (7,5 hp)
Delkurs 8. Grundläggande statistisk mekanik och kvantstatistik (7,5 hp)
Delkurs 9. Atom och molekylfysik (7,5 hp)
Delkurs 10. Kärn- och partikelfysik (7,5 hp)
Delkurs 11. Fasta tillståndets fysik (7,5 hp)
Delkurs 12. Projektarbete i fysik och/eller fysikdidaktik (7,5 hp)
För mer information om delkursernas innehåll, se bifogad kursplan i höger kolumn.
UNDERVISNINGSFORM
Kursen ges på distans med några campusträffar på Lunds universitet (3 dagar per delkurs). Undervisningen omfattar föreläsningar, e-möten, övningar, seminarier, laborationer, undervisningsvideos och lista med välvalda korta och relevanta föreläsningar online. Deltagande på kursens träffar i Lund är obligatoriska då examinationen delvis sker under dessa.
LÄRANDEMÅL
Kursen avser att ge deltagarna grundläggande kunskaper inom fysikens huvudområden och i fysikdidaktik, för att i skolans verksamhet tillsammans med eleverna dels kunna diskutera fenomen i vår vardag och omgivning utifrån ett fysikperspektiv och dels kunna visa på hur kunskaper i fysik kan bidra till vår förståelse av viktiga samhällsfrågor. Kursen ger exempel på experiment, observationer, demonstrationer och övningar som kan användas i fysikundervisningen. Kursen är en behörighetsgivande kurs i fysik för lärare på gymnasiet.
För mer information om lärandemål, se bifogad kursplan i höger kolumn.
KURSENS LÄRARE
Kursen leds av ett lärarlag från Nationellt resurscentrum för fysik (NRCF) i samarbete med lärarutbildningen vid Lunds universitet.
VALIDERING
Från och med VT 2015 har du som är antagen till Lärarlyftet möjlighet att tillgodoräkna dig högskolepoäng genom validering av kunskaper och färdigheter från tidigare studier och yrkesverksamhet. Med validering menas kartläggning och bedömning av dina kunskaper och färdigheter/kompetens i förhållande till lärandemålen i den kurs som du är antagen till. Tillgodoräknandet avser hel kurs eller del av kurs. Detta innebär att om du i praktiken anser att du redan har kunskaper eller färdigheter som beskrivs i lärandemålen kan du be att få dem utvärderade – validerade. På så sätt kan du tillgodoräkna dig ett visst antal högskolepoäng inom kursen och därmed läser du enbart resterande delarna. Om du inte får dina kunskaper validerade får du läsa hela kursen.
Mer information om hur du går till väga för att ansöka om validering får du efter att du har blivit antagen på kursen.